Fotograf: gsz@flickr 

Blir vi smartare när våra hjärnor krymper?

Genomsnittsstorleken på den moderna mannens (Homo sapiens) hjärna har krympt med cirka 10% under denna period. Från 1 500 till 1359 kubikcentimeter, eller en tennisbolls storlek. Kvinnors hjärnor som i regel är mindre än mäns, har upplevt en motsvarande storleksminskning. ”Jag kallade det en större downsizing i ett evolutionärt ögonblick” säger John Hawks från the University of Michigan.

Mätresultaten har uppnåtts med hjälp av kraniefynd i Asien, Europa och Mellanöstern. Några antropologer påpekar att hjärnkrympningen inte är så överraskande med tanke på att; Ju större och starkare vi är, desto mer grå massa behövs för att kontrollera all denna röda massa.

Den moderna människans neandertalska kusin var mycket större och hade även en större hjärna än oss. Cro-Magnon, som efterlämnade grottmålningar av stora djur i den väldiga Lascauxgrottan för över 17 000 år sedan, var de Homo Sapiens med störst hjärna. De var även större hjärnor än sina nutida ättlingar.

Psykologiprofessorn David Geary vid the University of Missouri säger att detta var nödvändigt för att de skulle överleva i en fientlig omgivning. Han har studerat storleken på 1,9 miljoner till 10 000 år gamla huvuden. En tidsperiod då våra förfäder och kusiner levde i allt mer komplexa sociala miljöer.

Geary och hans kollegor använde befolkningstäthet som ett mått på social komplexitet, under hypotesen att; Ju mer människor lever tätt tillsammans, desto större utbyten mellan grupper, fördelning av arbete och rikedomar samt variationsrikare interaktion mellan folk. Alltså högre social intelligens.

De upptäckte att hjärnstorleken krympte medan befolkningstätheten ökade. “Alltmedan komplexa samhällen utvecklades blev hjärnan mindre därför att människor inte behövde vara lika smarta för att överleva” säger Geary. Men denna minskning behöver dock inte betyda att nutida människor är dummare än sina förfäder. Snarare har de helt enkelt utvecklat andra, mer sofistikerade former, av intelligens enligt Brian Hare som är assisterande professor i antropologi vid Duke University.

Han menar att samma fenomen kan observeras hos tama djurarter vid en jämförelse med deras vilda släktingar. Så, trots att siberian huskies har mindre hjärnor än vargar är de smartare och mer sofistikerade, därför att de kan förstå människors kommunikativa gester. Hare jämför hundarnas beteende med det hos små barn.

“Trots att schimpanser har större hjärnor [än människans närmre släkting bonoboapan] och trots att en varg har mycket större hjärna än hundar, är hundarna betydligt mycket mer sofistiskerade, intelligenta och flexibla. Så intelligens är inte helt kopplat till storleken på hjärnan” förklarar han.

Detta är förvisso inte ett helt oproblematiskt påstående. Vargar har visat sig ha avancerade sociala strukturer och ett mer “vuxet” beteende medan deras tama hundkusiner mer eller mindre förblir valpar hela livet. Dessutom är hunden så pass adapterad till människan att den inte behöver en hög intelligens för sin överlevnad.

Tidigare nämnda neandertalmänniskan hade även de avancerade sociala strukturer, ritualer som tyder på utvecklad kultur, medvetenhet om döden och symboliskt tänkande (såsom konstnärliga utsmyckningar och begravning av de döda) samt en teknisk utveckling i paritet med den hos cro-magnon.

Hur som helst menar Hare att människans hjärna har karakteristiska drag från både bonobon och schimpansen, vilken är mer aggressiv och dominant. “Schimpanser är våldsamma därför att de vill ha makt. De försöker ta kontroll och makt från andra medan bonoboaporna använder våld för att förhindra andra att dominera över dem” fortsätter han.

Människor är till sin natur både schimpanser och bonoboapor. Frågan är hur vi kan frigöra mer bonobo och mindre schimpans? “Jag hoppas att bonoboapan vinner” konstaterar Hare. “Det vore bättre för alla”.

Av Martin Ekdahl 25 feb 2011 10:21